Tycker jag har så bråttom just nu. Tiden bara rusar iväg och jag har en känsla av att inte riktigt hinna med allt som jag borde.
Vaknar om mornarna och är inte riktigt säker på vilken dag det är ens.
Inte så bra. Nu ska jag varva ner och medvetet lugna på takten. Bättre sent än aldrig..
Att tiden flyger iväg i en annan, mycket större bemärkelse, märkte jag idag då jag och tolvåringen gick brevid varandra till parkeringen på Velodromen. Trots att jag hade högklackade stövlar på, fick jag titta uppåt på R när jag pratade till honom!?!
Vi har alltså officiellt stigit in i "lilla mamma"-tiden (och jag är alltså inte nån extremt kortväxt person med mina 164 cm....det är min tolvåring som är snabb i växtsvängarna..).
Suck och snyft.....tiden flyger iväg.....
(på bilden går R brevid sin pappa som är 180 cm...)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar