NU när jag sovit färdigt

Nu börjar jag städa! När vårt hem är i totalt kaos...som nu....börjar jag i badrummet eller köket. Det känns så skönt att ETT ställe man dagligen MÅSTE besöka, är städigt.

Sätter upp några små detaljbilder från hur mitt badrum borde se ut....(verkligheten är dock en annan...;o))

Toaskåpet har jag köpt helvitt, slipat det lite i kanterna för att det ska se gammalt ut, tillsatt franska liljor och en Santa Maria-medalj från Italien. I dethär skåpet förvarar vi övre våningens toapapper, deodoranter och parfymer i. I korgen på skåpet samlar jag shampoon, balsam, krämer och faderullor från hotell runt om i världen (som matchar mitt badrum förstås....fel färgs flaskor har inte inträde i detta badrum...)
På silverbrickan vid lavoaren (brickan är ett loppisfynd, den är av silver och gjord av en erkänd silversmed i början av 1900-talet) står två kristallflaskor (även dessa är loppisfynd) och är inget annat än nätta. Ingen funktion alls.....fare bella figura.....
Och jo så har jag en tidningskorg på bastuterasstrappan....i den har jag mina inredningstidningar ( i nedre vessan samlar vi Puuvene-lehti och Kalle Anka....gissa vilken toa som är min?)....och i denna korg brukar Carlo sova.

Så kan mitt badrum se ut....på en bra dag.....

Mamovecka

Vi har varit hela veckan hos Mamo i Pyttis.
Jag har sovit, sovit och sovit. Hon tror nog stackarn att det är något fel på mej.
Men nej, jag sover bara ikapp jobbvåren. NU är jag utvilad och pigg och glad igen....och tillbaka i stan för K började jobba igen idag.
Vi tog barnens kusin Matilda med oss till stan. Hon är lika gammal som R, och dom har varit überkompisar sen dom föddes. Hon är supercool. Landemisukkor kan allt.
Hon springer snabbare än alla andra, hon kastar boll bättre än alla andra, hon äter mera ärtmaskar än alla andra. Hon är cool. Hon är vår egen Masa!
Nu ska hon vara på sommarlov hos oss en vecka. Det har aldrig fnittrats så mycket i dethär huset som just nu. Jag trivs!

Ikväll var vi och tittade på MidnightRugbyTournament. Helgalet. Dom spelar helt utan skydd? Alla i en hög och fan vad sjukt det måste göra....men roligt har dom. Dom hade kommit ända från Milano hit för att få blåmärken och bada bastu....visst är sport roligt?!?

Midsommarminnen

Vi firade midsommaren med våra vänner Sipe och Ari. Vi tog våra båtar, deras nyinköpta Tiiskeri och vår Riva, bägge träbåtar, och åkte ut till Kutuhället vid Estlotan.
Vindarna var ok på eftermiddagen, molnen sisådär och dom hade lovat regn till kvällen. Men optimistiska som vi alla är till naturen, så packade vi barn,tält, mat och drickor och styrde mot skären, som är det yttersta här utanför, söder om Estlotan finns bara öppet hav.
Kvällen började ok. Vi hade skäret för oss själva sånär som på en annan båt (för att ingen annan hade vågat sej ut när dom lovat oväder till natten....duh....).
Vi ankrade och spände upp tältet. Åt lite sallad och skålade i skumppa med Pyttishallon i, skäret var vackert och vädret likaså.
Vi fick oroade textmeddelanden från släkt och vänner som undrade hur vi klarade oss i ösregnet, men vi svarade glatt att ovädret missat oss....här var det minsann solsken!

Skrattar bäst som skrattar sist.....för snart bröt regnet ut. Och sen regnade det, och regnade ....och regnade......

Vi tog vår tillflykt till Tiiskerin, och satt sen där och drack vin och skvallrade.....(och hela båten immade igen av våra regndrypande kläder...tur att dom hade värme i båten).
När det sen på natten "slutade regna" mao regnade bara lite och ibland, så for vi modigt ut på berget för att grilla. Några andra båtsällskap hade också slagit ankare längsmed kvällen, så vi satt alla tillsammans vid vår provosoriska midsommareld (=vår ljusgröna bollogrill) och pratade och hade det roligt vädret till trots.
Nästa morgon vaknade vi våta, i ett torrt tält. Jep.....det var bara våra regnvåta kläder som var våta...sovsäckar och tält var tackolov torra.
Vid dethär laget hade det blåst upp ganska rejält¸och eftersom Estlotan är ytterskär och helt oskyddat, började vågorna bli ganska häftiga, och våra stackars träbåtar i verklig fara, så vi lossade ankar och tog oss in till mildare vatten....mao Sveaborgs gästhamn (=vårt sommarvardagsrum) och dess underbara hamnkrog Valimo. Där satt vi sen dyngsura,med sjöben och glatt sinne och tog varsin kall öl. Tackolov är det midsommar bara en gång om året!

Sovarveckan på gång

Är inne i min sovarvecka, så jag är ganska oaktiv just nu. Rör mej mest mellan sängen och kylskåpet. Är det första veckan på sommarlovet, så är det lovligt att göra så.
Då är det bara jag, min säng, mitt kylskåp och min bok som gäller....och MASSOR med sömn.

Midsommaren firade vi med våra vänner i ösregn och hårda vindar på Estlotan.
Våtare än vi var när vi kom hem kan man nog inte bli. Vindarna blev farliga för båtarna, så vi lagade oss hem redan på midsommardagen. Hade vi inte gjort det, hade båtarna varit sönder nu. Jag blir inte sjösjuk (har bara blivit det en gång i mitt liv), men nu var det nog nära. Marken gungade under mina fötter ännu två dagar efter att jag landat på fastlandet igen.

Nu ska jag krypa tillbaks i säng med min skräproman.

Den finaste av mina skatter

När vi sökte ett hem åt oss, var ett av kraven att huset skulle ligga nära havet och att det skulle finnas en brygga i närheten. En brygga till vår båt.
Vi hade ingen båt....men vi hade en vision om en båt.
Min vision var en Buster....eller vadsomhelst som man slipper ut på havet med.....Ks vision var mycket mera högtflygande....han skulle ha en Riva. Inget annat dög. Punktslut.
Jaaha, tänkte jag.....men huset vi hittade som var vid havet och hade en bra båtbrygga i närheten var ju trevlig, så jag opponerade mej inte.
Sen började den stora jakten på drömmarnas båt. Busterversionen av båtuppköp begravdes med en fnysning, istället surfades det nätterna i ända på nätet för att få en inblick i Rivautbudet i Europa.
En dag nappade det sen.....vår Riva var till salu, i skitskick i Tyskland, men den fanns och den var till salu....och K hade redan köpt den.....
Han och grannen Stigu åkte iväg och hämtade denna fantastiska båt till Finland, denna båtarnas Rolls Royce..och det första jag gjorde när jag såg den var att brista i gråt......den var genomrutten och mera kockobrasamaterial än båtmaterial. Men K hade en vision och han gav inte upp. En hel vinter jobbade han och vår båtbyggarvän Riku med båten. Pojkarna och jag gjorde vad vi kunde, och vi bodde nästan en hel vinter på båtvarvet.
Så småningom växte skönheten fram ur rucklet som K använt alla våra sparpengar till, och även mitt hjärta var vunnet. Bella är underbar! Bella är en del av vår familj!

Främst i fören sitter Kipparikolli. Den hittade jag en gång i vårt skräprum när jag var påväg till båtbygget. Jag förde sop-påsen, och där på soptunnan, med locket lutande på huvudet, satt denna luggslitna skepparkatt av trä, han med endast tre morrhår och en halv baktass kvar, och var så himmelens stilig i sin kaptenshatt. Jag plockade med honom och tog honom till vår båt. Han blev vår maskot, ett lysande exempel på renessanstanken bakom vår båt...från skräp till skatt. Nu har han varit med på både båtmässor och tidningsomslag...
Jag hoppas att den som kastade bort katten för några vårar sen har sett att han prydde Puuvene-lehtis pärm förra hösten.....

ÄNTLIGEN!

Idag var sista dagen på jobbet.....ÄNTLIGEN börjar mitt hett efterlängtade sommarlov!
Kom hem klockan två....sov som en stock till klockan sju......bra sätt att börja sommarlovet ;o))
Min familj var diplomatiska och lät mej sova, dom vet att jag alltid börjar mina semestrar med en riktigt björntupplur....som värst har jag faktiskt sovit en hel vecka....vaddå uttarbetad?

Idag sjösatte K och barnen båten och körde den från Svartholmen till vår egen brygga. Vad det var roligt att se den igen! Jag tycker så hemskt mycket om den....den är snygg och trevlig...om en båt kan vara sympatisk...så det är vad vår Bella är för mej.
Fare bella figura...det är vad en gammal Riva är. Precis det.

Nu förbereder jag midsommarmaten inför imoron. Vi åker ut med våra vänner S ipe& Ari och far med båtarna till nån kobbe, holme eller ö, slår läger där och firar midsommar tillsammans. Oj vad jag ser fram emot att få sitta på en strand hela midsommarnatten med våra vänner och bara dricka vin och prata. Perfekt.
Hoppas att det inte regnar.... i alla fall hemskt mycket.....

Mera skatter

Andra använder klisterpappersrullar till sina kläder. Jag har två fina klädborstar som fortfarande fyller sin funktion!
Dom är i nysilver och hästborst och är graverade med texten "Julen 1926 S S" och är helt underbart vackra. Med sinis teippiharja blir man snabbt ren och fin, men med mina fina borstar blir man fiiiiin. ;o))
Igen två skatter från förr i tiden, som fortfarande fyller sin funktion......(men som glatt håller mitt motto: Skönhet före funktion....Fare bella figura!....Det är viktigast att dom är vackra, men även då kan dom sköta sitt jobb.....Skönhet KAN hålla måttet!)
Jag älskar gamla saker!

En morgon kvar!

En väckning ännu, sen börjar mitt sommarlov!

Det var ganska tungt att vakna i morse efter att vi varit sent uppe igår.
Idag är K på jobbets sommarfest, så jag har hela kvällen för mej själv. Tänker plocka upp i badrummet, sen basta länge och väl, kasta mej på soffan i badrocken med ett glas vin och titta på vadsomhelst som kommer på tv. Ikväll är det min kväll, och då är jag chef över både tvn, fjärrkontrollen och bästa soffan!
(Och råkar det sej att det inte kommer någonting alls värt att se, så har jag Hus och Hem-tidningens sommarextra oläst, samt en hög deckare som jag fick av Tove.....så kvällen är min, trots möjligen dåligt programutbud!)

Tavastia

Var ikväll på Ks keikka på Tavastia. Med bil förresten... NU Julia börjar jag vara nästan körkortsmogen....jag har kört hem från Tavastia !(mitt i natten en tisdagkväll i Juni, men ändå! ;o))

Enivei. Där satt jag i den mörka salen och tyckte att det var skönt att det finns nånting som aldrig förändras. Tavastiaklubben i Helsingfors är ett sådant ställe! Det ser lika ut trots att åren går.

Första gången jag var på Tavastia, var när jag var ca 15 år gammal.
15 år gammal och grym rockn'roll böna. Ett av våra favoritband, Sound Storm Shock, skulle ha en spelning på Tava på kvällen, och denna spelning skulle televisioneras.
Jag och några kompisar, Cata och Pippi tror jag, stod utanför Tava i höstrusket, och märkte att man i tv-bilens skärmar såg soundchecken som pågick inne på klubben. När en av tekniksnubbarna såg att vi stod där och hängde och tittade på showen i monitorerna, sa han till oss att vi kunde gå in på klubben och titta på soundchecken istället för att stå ute i kylan och huttra. VA!?! Skulle vi små snorisar få lov att gå in i det som i våra ögon var musikens allra heligaste...
....skulle vi få gå in på TAVA??!?
Som små möss påväg att smyga in i skafferiet för att stjäla riskorn smög vi oss in, längst bak i Tavas stora sal, och satt sen där och fick se när SSS både gjorde soundcheck och övade inför kvällens tvsändning. Vi var knäpptysta och försökte vara så osynliga som möjligt...vi ville ju inte att nån skulle se oss och skrika "UT!!"...men inombords skrek hela vårt hjärta högt "JAG ÄR PÅ TAVASTIA!!!"

När checkerna sen var slut och vi vänligt blev ombedda att avlägsna oss, kan jag lova att vi hade vuxit fem cm på längden allihopa! Vi hade ju varit inne på Tavastia! Detta rockn'rollens mecka där man ägde tillträde först vid fantastiska 18 års ålder, hade vi varit inne på!
Saken blev ju inte sämre av att några av våra bekanta stod utanför klubben när vi kom ut (dom var där för att jaga autografer tror jag) och vi stolt kunde berätta att VI just varit inne på TAVASTIA och sett SSS soundchecka......
Jag var så hypad att jag inte sov den natten. Nu var jag flickan som hade varit på Tavastia!

Idag satt jag igen där i salen. I Tavastias svarta sal som inte alls är så stor som jag tyckte att den var tidigare.
Nu satt jag inte i bakersta hörnet och försökte vara osynlig. Nej nu var jag där för att se min man spela. Jag satt där och tyckte att det var härligt att se och höra bandet spela, för dom var riktigt bra idag....och då kom jag på att dendär lilla flickan som för 23 år sedan satt där i bakersta bordet på Tavastia , säkert skulle ha varit riktigt stolt över att veta att 23 år senare sitter samma flicka i första raden och ser sin man uppträda på samma klubb. På Tavastia. Nej förresten...inte på Tavastia, utan på TAVASTIA! ;o))

(och när K läste detta ville han påpeka att han faktiskt spelat flera gånger på TAVASTIA, och att jag faktiskt varit med då.....och jo det har jag....men jag BLOGGADE inte då ännu, så det var inget jag kunde skriva om!...men känslan är ändå den samma! :o))

Vissa mornar borde förbjudas

Det finns mornar som inte borde vara tillåtna.
Mornar då man sätter kattmat i kaffefiltret och kaffe på kattmatstallriken.
Då det endast kommer kallt vatten ur dushen och orgelmusik på radion.
Då man ser ut som om man sminkat sej med en kratta istället för en mascaraborste, och gjort detta i en mörk garderob utan speglar....
Då man sprayar hårlack under armarna och deodorant i håret.
Då borde man ha rätt att ringa sin chef och säga att man inte kan komma på jobb idag....man bara kan inte.

Tur att det bara är två väckningar kvar innan sommarlovet börjar!

Min adoptivhund

För några år sedan skulle vi skaffa en hund. Det skulle vara en Chihuahua, och jag hade redan varit i kontakt med en kennel, och vi hade redan sett ut en liten chihu åt oss, den hette Pikkupähkinä. Jag ville så hemskt gärna ha den.
Sen fick jag ett allergiskt anfall när jag satt och skrev på mitt slutarbete och käkade solrosfrön en kväll, och hamnade på allergisjukhuset på tester.
Testade positivt för solrosfrön och hund....och en massa annat. Det var jättesorgligt. Dom gjorde en mycket grundlig allergitest på mej, och det visade sej att jag är latent allergisk för hund. Det finns alltså en allergi hos mej som inte har brytit ut ännu, men som kan bryta ut ifall jag blir kroniskt utsatt för allergenerna. I mitt fall hundhår. Suck och stön och många tårar....
Man kan ju inte ta en hund som familjemedlem, bara för att sen måsta ge bort den för att man är allergisk......jag vet att mina barn hellre gett bort mej än hunden ifall detta skett...

Jag fick begrava tankarna om en söt liten hund i vår familj, istället fick jag en katt ( som jag alltså inte är allergisk för)

Carlo var mer än välkommen och vi älskar honom alla som en familjemedlem, men till min stora lycka, har famijen utökats ännu.....med en liten söt hund!

Det är grannens Jack Russel terrier Funny. Hon är helt juvlig! En pigg liten fröken som kommer skuttande nästan varje gång man öppnar bakdörren, hon är som hemma hos oss och hon kommer fint överens med Carlo (bara man ser till att det blir jämn utdelning av matbitar, annars kommer han med tassen..).
Hon är så juvlig när hon svansar in och hälsar på alla, käkar lite kattmat och lägger sej sen i soffan för en liten tupplur. Grillar man på terassen lägger hon sej brevid och vaktar kokkandet. Hon har tillochmed en egen dyna som hon får ligga på när hon vaktar vår grill.
Idag städade jag uppe i sovrummet när Funny kom farande, hon hoppade upp i sängen och for omkring som en virvelvind. Jag skrattade så jag kiknade.Värre bäddning har jag sällan skådat.
I går hoppade hon in när K just kommit från Taiwan och hade present utdelning. Hon satt där i soffan och såg jätteivrig ut....Vad har du hämtat åt mej då??? Hon fick en liten snacksbit och var jättenöjd :o)) Vi påstod att han hämtat den från Taiwan till henne.

När Carlo rymmer och vi sen inte är hemma när han beslutat sej för att komma hem, då går han över till Funnys hem istället, där finns det nån som tar emot honom, när Funny sticker hemifrån, kommer hon rakt till oss, här finns det alltid en puss och en kram att få.

Min lilla sötnos, min adoptivhund Funny!

Loppisfynd

Hittade en härlig liten kaffeburk på öns loppis i veckan. Den är gammal Arabia, men kostade endast tre euro, för knoppen hade brytits av. Tackolov hade förra ägaren stoppat in knoppen i burken, så det var bara att limma ihop eländet, och jag fick en supersnygg burk till mitt espressokaffe! Jag bryr mej inte om att burken är reparerad.....den är vacker och fyller en funktion, då är jag nöjd!
Burken brevid, som det står Russin på, köpte jag förra sommaren på samma loppis. Den är en gammal Villeroy-Boch burk och kostade hela femton euro. I den har vi våra vitaminbrus- och Treorör.

Räddad...

K öppnade bilen, utförde några smärre kirurgiska ingrepp...och som det ser ut nu så har han räddat mina semesterpengar, samt lyckats undvika att det skulle inskaffas en Lada till familjen. Hur osnobbig han än är, så tror jag att han våndades över tanken på att ha en fru med en Lada.....och alla smärre reparationer den skulle ha medfört....

Tur att K kom hem.....

Och så gick ju min jävla bil sönder

Så fort K landade i Finland gick min jävla bil sönder. Först var det punktering, sen sattes ett tydligen felaktigt reservdäck på plats (som fucking var med i bilen som reservdäck när jag köpte den!?!), och sen började den föra konstigt ljud, varefter vi snabbt som attan tog bort reservdäcket och ersatte det med ett av mina vinterdäck, och nu för bilen konstigt ljud och luktar skit. Helvetes Mercedes Benz.......det är som om den skulle veta när mina semesterpengar är på antågande.....den går nämligen ALLTID sönder i juni.....
Förbannade skitbil. Snart målar jag den grön och kör ner den i sjön.........

Min nästa bil är en Lada......alltid när den är sönder så tappar jag bort den och köper en ny....det blir billigare så.......

Det är en konst att öppna ett Tiffany paket

Idag kom K äntligen hem! Jätteroligt! Två veckor är en lång tid att sova ensam...

Han hade köpt världens ljuvligaste muta (är man sådär länge borta är det helt oacceptabelt att komma hem utan mutor.....det har han lärt sej ;o)). Och så vet shoppingallergikern K att han kommer lättast undan bara han går i närmaste Tiffany & Co, Dior eller Gucci-affär....han kan köpa vadsomhelst och det blir aldrig fel. Jag har inte blivit kräsen med åldern....det är han som blivit lat.... ;o)

När han packade upp den mintgröna lilla påsen med vita handtag ur kappsäcken, slog hjärtat en volt. Dendär påsen känner jag igen!! Tiffany & Co!!!!
Min favoritjuvelaffär i hela världen!!

Att få en Tiffanypåse är som att bli räckt det vackraste paketet under julgranen.
Man kan inte bara rusa iväg och slita upp paketet, utan man känner och töjer på tiden, och njuter hela tiden. Och man är varsam...
Så ska man hantera en Tiffanypåse. Man VET att den innehåller något helt obeskrivligt ljuvligt, och känslan av att sitta där med påsen i famnen och inte ännu veta vad man fått, man bara glädjes över hela tanken av gåvan, är trevlig....nej underbar!
Sen öppnar man försiktigt påsen, och där hittar man den lilla mintgröna asken med ett vitt sidenband knytet om den. Man öppnar sidenbandet långsamt....det hör till att man gör det med djup vördnad....att rusa iväg här och slita upp bandet vore helgerån..... När man lyfter på locket möts man av en liten mintgrön påse som det står Tiffany & Co på, den döljer det allra heligaste, i mitt fall ett underbart silverhalsband med ett hjärta på.

Hälften av glädjen i att få ett Tiffany-smycke, är att få öppna paketet!

Fast ganska roligt är det att ha ett nytt Tiffanysmycke runt halsen också.......min lördagkväll kommer jag att tillbringa i badrummet framför spegeln.....

Tack K! Halsbandet är underbart!
Puss!

Och så är vardagen tillbaka i huset

Pojkarna kom i dag tillbaka från jefulägret. Dom ville rakt till egna lagets träningar till velodromen. Efter att ha spelat amerikansk fotboll i två dygn på rakan, däremellan suttit på lektioner och hört föreläsningar om spelstrategier, och sen igen slipat sina tekniker med sina amerikanska couchar....ville dom inte ens hem och vända, nej dom ville rakt till Niners torsdagsträningar så att dom får spela ännu mera amerikansk fotboll. Bra.
Det roligaste var att efter träningarna träffade dom sina lägercouchar på velon, dom var där för att träna med Roosters. "Hello sunshine! " sa dom till pojkarna och så tyckte alla att det var lika lustigt att dom alla hade rusat till följande spel rakt från lägret.
Hos oss lever man, pratar man, tänker man och andas man jenkkifudis för tillfället.
Gissa vad dom gör nu? Jep.....kastar jefu på gården.
Och gissa hur mitt igår-så-städiga vardagsrum ser ut nu, tio minuter efter att ungarna landat hemma......jo som om två enorma spelkassar skulle ha exploderat där......

Vardagen är tillbaka!

Och nu stör du mamma...

Och så ringer jag ännu en gång för att påminna dom om att hänga upp sina våta träningskläder på tork till natten....och då säger R:
"Mamma nu stör du! Vi är i cantinen och köper någonting till rummet till kvällen........godnatt!!!"

....suck.....liten HAR blivit stor............
....nu ska mamma inte störa mera........suck.......

Och mamma....

"Visste du att ingen får röra rissun (receivern) före han har bollen??"
O ringde och berättade mamma denna stora nyhet.

Ungarna har skitroligt på lägret och dom stormtrivs.

Såhär glada som i kvällens godnatt-samtal har jag inte hört dom på länge.....

Nästa år anmäler jag dom till varje jefu-läger jag hör om, och Heidi, jag bokar din son med, för jag VET att han är den avgörande faktorn till att mina söner inte är i luven på varandra! Spluide rules!

Puss P

Och ungarna har det bra

Har fått några små lägesrapporter från Pajulahtis jenkkifudisläger idag.

Det är jätteroligt! Punkt slut.

Sen grävde mamma lite i detta, och ca tre textmeddelanden senare, ringer R och berättar att allt är ok.
Han blir tränad till Quarterback, av en amerikansk NFL-spelare som endast pratar amerikansk engelska.
O blir tränad till Receiver, av en amerikansk NFL-spelare som endast pratar amerikansk engelska.
Spluide blir tränad till Runningback, och han har turen att ha en finskpratande tränare.
Han är den lyckligt lottade....han förstår i alla fall vad man säger till honom! :o))

Jag frågade pojkarna hur det går med att bli tränade på amerikansk engelska?
Inga problem, tyckte sönerna, fattar man inte vad de säger så visar de vad man ska göra! Det är bara spännande!
Hups heija......vad glad jag blev....mina ungar får american-english språkbad för samma pris som teknikträning i jefu....och dom tycker det är roligt! Mera sånahär läger!!

Pojkarna har urkul, och kommer att ha vuxit minst fem cm på höjden av bara nyfunnet självförtroende när dom kommer hem från lägret!

(och dom anmäldes redan idag till nästa jefu-läger som går på amerikanska...)

Ensam hemma

Det har varit en skön dag....
Igår kväll plockade jag upp lite här nere medan jag med andra ögat följde med CSI på tv.
När jag idag efter jobb, ryggjumppa, manikyr och matuppköp kommer hem, och obs! allt detta har skett utan ett endaste ett "min-bror-är-en-idiot!-samtal, så är kök och vardagsrum FORTFARANDE städiga!?! Vilken konstig känsla!! Finns det mänskor som har det såhär påriktigt? Jag väntar fortfarande på en plötslig virvelvind som kommer infarande från fönstret och kastar kläder och spel och whatnot längsmed soffor och golv....

Vid spisen blev njutningen total......jag hade köpt biff, tänkte steka lökbiff till middag (ursprungligen hade jag tänkt äta mozzarella, och endast mozzarella, till middag, men köttet vann i affären). Utan att nån morrar åt mej om för mycket lök i maten, stekte jag två lökar till två biffar. Två jättelökar......det blev nog snarast stekt lök med biff än biff med lök. Den ena åt jag idag, den andra äter jag till frukost imorgon....och INGEN blänger på mej och tycker att jag är konstig som sitter och käkar mikrouppvärmd lökbiff till frukost och tycker det är underbart gott.

Nu ska jag kasta mej på soffan och titta på tv....på alla kanaler samtidigt.....för nu kan jag hoppa mellan alla kanaler och se alla program på en gång utan att nån suckar brevid att "bestäm dej nu redan!!" .....för idag tänker inte jag bestämma mej....jag tänker se på alla kanaler samtidigt. För det är jag bra på.
Åh vad det är härligt att vara ensam hemma!

Men sen blev det bra igen

Körde ungarna till Heidis där dom ska övernatta, för att tidigt imorgon bitti åka till Pajulahti. Körde sen till min kollega som hade sin årliga sommarmiddag. Fick brusa av mej till mina förstående kolleger, fira en trevlig kväll med dem över en god måltid, och på vägen hem körde jag via Heidis och pratade lite med barnen. Vi är vänner igen och alla var glada när vi skiljdes åt. Puss och kram och ha ett trevligt läger!
När jag kom hem satt katten i buskarna och väntade på mej, grannen sa att han hade varit hos dem nästan hela kvällen. Så både han och Funny kom in och käkade lite kattmat och nu är ALLA nöjda och glada. En katastrofal kväll verkar sluta helt trevligt.
Och nu ska jag uppleva underverket av att plocka upp i vardagsrummet UTAN att det blir råddigt igen så fort jag vänt ryggen till.....
Vilken fröjd!!

Aarrgghhh..femton nya gråa hår...

Kör hem från jobbet. Från butiken ringer jag och kollar om det något jag ska köpa? Nej det behövs det inte enligt tolvåringen.
När jag kommer hem visar det sej att :

#1 Katten har rymt.....för att pojkarna har "glömt" terassdörren uppe.

#2 Toa pappret är HELT slut i hela huset pga av att tolvåringens tossor är dyblöta och han lyckats klämma in de tre sista rullarnas papper i dem för att de ska torka. (Allt papper har han ju måsta använda eftersom han emellanåt bytt det fuktiga pappret till torrt.......)

#3 NU undrar tolvåringen, som om en timme ska åka iväg till ett Jefu-läger, vilka strumpor han ska packa med, för hans spelstrumpor är genomvåta och helt leriga.......DOMDÄR FÖRBANNADE STRUMPORNA SOM JAG TVÄTTADE IGÅR FÖR ATT HAN SKULLE PACKA MED DEM I SPELVÄSKAN IDAG!?!??

Här har jag gått omkring och våndats över att bli lämnad ensam när alla far iväg.....
nu ser jag endast och enbart fram emot att få vara för mej själv ett tag....

Jag kan ju använda kvällen till att leta efter nya gråa hår.....jag har definitivt fått minst ett dussin till idag.....

Vad kommer efter tröttast? Chuck?

If you spell Chuck Norris wrong on Google it doesn't say, "Did you mean Chuck Norris?" It simply replies, "Run while you still have the chance."

Once a cobra bit Chuck Norris' leg.After five days of excrusiating pain, the cobra died.

Chuck Norris can kill two stones with one bird.

Gissa vem som fortfarande är trött? Jag vet att Chuck-skämten är roliga bara om man är så trött att man gapskrattar varje gång man tittar på helt vanliga tvreklamer.....
Nu är det alltså dags för mej att gå till sängs...

Godnatt...

Kom hem!

Jag saknar K.
Han är i Taiwan på jobbresa, och det är tråkigt att vara ensam hemma,
Ungarna bor ju numera i tältet på gården, så dem har man inte så hemskt mycket sällskap av ifall man inte vill krypa in i ett tält som luktar svett, ostbågar och fotsvett....nej tack.....Saddam H hade gett upp tidigare, helt frivilligt, om han hade tvingats att bo i domdär odörerna....

Jag är så sällskapssjuk att till och med katten springer undan när han ser mej komma....desperationen lyser visst om mej?!
På jobbet talar jag ihjäl folk, och hemma går jag som en osalig ande och får ingenting gjort.

K kom hem...jag har så tråkigt.... Kom hem NU!
(och inga bilder får jag upplagda heller utan att Ks dator är hemma....så om du inte kommer hem snart K¸skicka i alla fall hem din dator!)

Trött, tröttare, tröttast

Nu har vi firat helgen på jenkkifudis turnering i Seinäjoki. Det var jätteroligt!
Vi förlorade alla matcher, men vi hade ändå himla kul.
Heidi och jag övernattade på hotell, laget i en bostad i närheten. Vi åt alla frukost tillsammans på hotellet. Kvällen innan hade jag och Heidi snusat lite på Seinäjoki by night....men det visade sej vara den mest döda stad vi nånsin sett, så vi nöjde oss glatt med att spendera kvällen på hotellets terass snarvlande och skvallrande, och skrattande åt en skylt på järnvägsstationens vägg som myyyyyyyyckket långsamt meddelade oss hurdant luftläget var i staden.

Själva matcherna var spännande så att magen krampade på mej, men tyvärr skadade sej två D-juniorer i första matchen, så de fick avbryta turneringen (R spelade med dem igen), och E-juniorerna spelade två macher som de tyvärr förlorade (både R och O spelade med E:na).
Till vårt försvar kan jag berätta att bröderna var som värsta bulldoggarna och släppte inga bollar igenom lätt....så trots förlorade matcher var jag jättestolt över dem.
Idag var vi på träningen, och dom andra föräldrarna började tala om att vi alla föräldrar åker med till nästa turnering.... vi åker dit med lagets buss och sover på samma hotell. Ett litet frö har alltså Heidis och min kombinerade hotell-turnerings resa satt i de andra föräldrarna med andra ord..... vi hade jätteroligt och nu vill alla med:o))
Jätteroligt!

Helgen var alltså jättelyckad, trots att spelen inte var någon succe'.
Nu är vi alla fruktansvärt trötta. Faktiskt så trötta att när det åskade i natt, så vaknade ingen av oss, trots att det lär ska ha varit en ganska hård åskstorm.
Idag kom pojkarnas kompis och lagkamrat Spluide till oss övernatten. Pojkarna ska sova i tältet övernatten. Sen i morgon åker dom till Spluide övernatten och sen åker alla killarna tillsammans på jenkkifudisläger till Pajulahti.
Nu har sommaren börjat!

Puppeskutt och Hoppehoppe sitter i vår trädgård och äter maskrosor

När vi flyttade hit kryllade det av harar här.
Jag och barnen döpte dem, och efter ett tag kunde vi faktiskt skilja dem åt!
Puppeskutt var minst, Hoppehoppe hade ljus svans, Kaninii hade lång svans, Pupun var stor, Puppe ännu större, Floppy hade jättelånga öron och Jesus (han är döpt av min pappa....han dök upp på julafton..) hade vinterpäls året om och var JÄTTEstor (man kan inte säga helvetes stor i samband med namnet Jesus tycker jag...men det var det vad han var....en hel jävla stek var dendär Jesus....)

Sen kom räven och gallrade i hartillståndet, och i denna dag vet jag inte vad mina harar heter längre....men dom är alla gråbruna, ludiga och söta...och sitter på framgården och äter maskrosor.
Jag och Carlo sitter helt tyst i köksfönstret och tittar på, vi andas knappt, någondera av oss, för vi vill inte skrämma dem. Det är något rörande över att nån äter blomman med stjälken före.....smask smaks åker skaftet in och så swusch,tuggar den tillsist in blomdelen.
Dom är så söta. Våra långörade vänner.

Chuck....my man....

Chuck Norris ordered a Big Mac at Burger King, and got one.

Ice isn’t cold water, it’s water that is scared still by Chuck Norris.

When the Boogeyman goes to bed he checks his closet for Chuck Norris.

Godnatt!

Kylskåpspoesi

När R var baby, bodde min barndomsbästis Pippi i Stockholm. Han var ca 2 månader gammal när vi besökte henne med K och mina föräldrar.
Då köpte jag en låda med kylskåpspoesi-magneter på Designtorget vid Sergelstorg. (Pippi köpte en urgullig kycklingmössa till Robin, vi har kvar den fortfarande)

En gång i året plockar jag fram magneterna, hela 360 stycken, och smäller dem på kylskåpet. Där lever dom ett fritt liv tills jag blir trött på att rensa upp dem från golvet och plockar ner dem i lådan igen.
Idag var den dagen.
När jag plockade ned magneterna, insåg jag, att det faktiskt bor en knoppande poet i vårt hus!
Dessa dikter hittade jag på kylskåpsdörren:

"Måndag, ge mej bomull, jag faller i bitar!"

"Jag vill arbeta med fluffig honung och eld, ibland med gröt. Lär mej hinna att förstå att älska pengar, sa en trött magnet.
Lugn, man kan alltid lita på en stark typ!"


Wow! Dessa sparade jag trots att jag städade bort de andra trehundranågå bitarna.
Trots att ingen medger någonting, så bor det en blivande poet i vår familj! :o))

Varför jag älskar att bo här

När vi hittade detta hus, blev jag genast förälskad i omgivningen. Det kändes som en liten by på landet, trots att vi bor i en storstad. Många likadana små hus, byggda så att innergårdarna är skyddade lekplatser för barnen, lockade. Även synen av fina trampbilar och olåsta cyklar på gemensamma lekgården gav ett intryck om ett skyddat, trevligt ställe, där man inte måste låsa in sina saker till natten, och det intrycket har visat sej stämma.
Jag försökte förklara känslan för min mamma när hon en kväll , några veckor efter att vi flyttat in, satt hos oss på kvällste'. Så ringde det på dörren, och en liten kille stod där utanför och meddelade att han har kisibrått. Okej, kom på toan, kan du själv torka? frågade jag och släppte in jassen. Vem var det?, frågade mamma min. Inte vet jag....,men han fick kisibråttom utanför oss, därför kom han hit på toa. Nu förstod mamma vad jag menade med trygg känsla och liten by på landet-mentalitet.

Så är det fortfarande här, och det är jag oändligt tacksam över.

Fast det kan kosta lite....
När jag grillar korv, måste jag alltid räkna med att det blir ca tre extra munnar att mätta, när jag köper kattmat ska jag räkna med att grannens Funny hoppar över för middag och tömmer skålarna(hon är en terrier som ÄLSKAR kattmat)......men det bjuder jag gärna på....för likaväl blir mina barn bjudna på middag hos grannarna när det råkar sej, och det känns härligt att det kommer och går barn, katter och hundar i mina dörrar...

Allt detta understyker min tanke om att det behövs en hel by för att uppfostra ett barn, och vi har nog hittat den byn!

Sommaren är här!

Satt idag på jobbet och svettades över en grej som jag inte fick printad ur datorn helt som jag ville. Medan jag satt där och våndades, kastade jag en blick ut genom fönstret, och då såg jag sommaren komma!
En äldre dam med en färggrann hatt med breda breten, cyklade förbi på en gammal cykel med cykelkorgen fylld av blommor......sommaren var här!
Vad glad hon gjorde mej!
När jag blir gammal tänker jag också cykla omkring i stor hatt med en gammal cykel, med cykelkorgen fylld av prästkragar och göra mänskor på gott humör.
Nu är sommaren här!

Chuck

Jag är så trött att jag tycker att Chuck Norris-skämten är det roligaste som finns.....
då är det nog dags att gå till sängs trots att klockan inte ens är nio ännu....

"Chuck Norris was born in the mountains in a logg cabin that he built with his own two hands!"

"When Jesus came back, he wore a bracelet that said "WWCND" (what would Chuck Norris do?)"

"Chuck Norris has a night light on, not because he's afraid of the dark, but the dark is afraid of Chuck Norris"

I rest my case....

Godnatt!

Sömnlös natt

Jag kan berätta att det är VÄLDIGT otrevligt att vakna klockan tre på natten i ett trähus och känna att det luktar bränt. Att det luktar eldsvåda.
Mycket otrevligt. Kollade igenom hela huset tills jag insåg att lukten kom utifrån.
Vet inte vad som brann, men brann gjorde det någonstans.
Adrenalinet lade sej inte, så det gjorde inte heller jag på resten av natten.
Nu ska jag till jobbet, men allt jag vill göra är sooooova....
suck

Och så fick jag panik..

Inte kan man ju ha en blogg helt utan bilder!?! Så jag grävde i förrådet.
Kommer att återanvända lite gamla bilder för att få lite färg på sidorna.
Det får duga för dagen.

Tråkigt

Tyvärr blir det inga bilder på några veckor framöver heller. Kameran har inte slutat fungera, men tyvärr är nån del på min laptop sönder (what a surprise...) som är väsentlig då man ska överföra bilder från kameran. Så länge som K är borta är jag och bloggen utan bilder....sorry.

WHY?

K åkte i igår till Taiwan. Idag har nästan allting som går med elektricitet i vårt hus fattat att han är på långresa.
Dom har slutat fungera. Såhär är det ALLTID! Så fort taxins bakljus försvunnit från gården så säger första elmanicken upp kontraktet med mej!
Förra gången han var på längre jobbresa, fick jag byta tre förbannade proppar i elskåpet.
Nu har propparna betett sej, men nästan alla lamporna i badrummet har brunnit och datorn bråkar. Även spislamporna har brunnit.
Nu är det ju inte så att jag skulle vara nån nippertippa som inte har en aning om hur man byter en jävla glödlampa....men lamporna i fråga är hallogen lampor som är inbyggda i taket, och jag har ingen jäkla aning om hur man byter såna. Jag vet inte ens hur jag kommer upp till dem?
Men jag ger inte upp. Jag har lyft in ljusstakar i badrummet och meddelat lamporna att jag skiter blankt i dom, dom får suras bäst dom vill för jag gillar ändå mysljus bättre....och så duschar jag varje kväll i ett badrum upplyst med stearinljus (...och tackolov är kvällarna ljusa, så passar jag på att duscha tidigt så spelar det igen roll).
K är ju bara borta några veckor, så dethär ska vi klara.

Men lite rädd är jag nog varje gång jag sätter på diskmaskinen eller bykmaskinen...tänk om dom också hört att K är i Taiwan och bestämmer sej för att jävlas med mej?
...Och har inte bilen ett nytt konstigt ljud som inte hörts förut?!??

När en enda helg känns som en hel vecka

Och så har det veckoslutet gått!
Det har hänt så mycket på några få dagar, så det känns som om man skulle varit på en enveckas semester.
På fredagen träffades Pellingegängets mammor och cyklade till öns strandrestaurang för en, två (...eller flera) sommarlovs cider. Igår var det först skolavslutning, glass på Gamla Faster, tältuppsättning på gården för ungarna tänker bo detta sommarlov i tält, och sen hade K sin skivrelase party på kvällen. Jätteroligt!
Idag sov vi länge, förde sen Ks bil till Jaska som lånar den när K är på resa, fixade veckouppköp, packade till K som idag reste till Taiwan för några veckor, och just precis åkte ungarna till Borgbacken med grannarna. Jo och så har jag haft grannens hund Funny hos oss hela dagen. Hon är grannens söta terrierfröken som adopterat oss medans hennes familj är på resa till Israel. Hon och Carlo kommer bra överens (om allt annat än mat..), så det är en fröjd när hon kommer på besök. Hon har tom en egen dyna på vår terass som hon får sova på!

Nu tänker jag sätta mej på terassen och grilla lite fläsk och njuta av att inte ha något att göra....alls.