Kylskåpspoesi

När R var baby, bodde min barndomsbästis Pippi i Stockholm. Han var ca 2 månader gammal när vi besökte henne med K och mina föräldrar.
Då köpte jag en låda med kylskåpspoesi-magneter på Designtorget vid Sergelstorg. (Pippi köpte en urgullig kycklingmössa till Robin, vi har kvar den fortfarande)

En gång i året plockar jag fram magneterna, hela 360 stycken, och smäller dem på kylskåpet. Där lever dom ett fritt liv tills jag blir trött på att rensa upp dem från golvet och plockar ner dem i lådan igen.
Idag var den dagen.
När jag plockade ned magneterna, insåg jag, att det faktiskt bor en knoppande poet i vårt hus!
Dessa dikter hittade jag på kylskåpsdörren:

"Måndag, ge mej bomull, jag faller i bitar!"

"Jag vill arbeta med fluffig honung och eld, ibland med gröt. Lär mej hinna att förstå att älska pengar, sa en trött magnet.
Lugn, man kan alltid lita på en stark typ!"


Wow! Dessa sparade jag trots att jag städade bort de andra trehundranågå bitarna.
Trots att ingen medger någonting, så bor det en blivande poet i vår familj! :o))