Andras skräp är andras skatter. Jag har ett vackert gammalt dynvar som bordduk på varddagsrumsbordet.(Klicka på bilden så ser du den som större!)Hittade detta underbara dynvar i loppisets korg. Det kostade hela två euro. Nån har suttit och broderat detta linne i flera dagar, ja till och med i veckor, och det har varit i nån familjs ego i tiotals år. Dynvaret är en släktsak hos någon som borde ha uppskattat dess värde och sparat det och berättat för framtida generationer vem som har broderat det och vad som hände till denna.
Men nej.
Dynvaret dumpades det på loppis. För två euro.
Nu bor det tackolov hos mej och är högt uppskattat, för det är ursnyggt och underbart jag kommer att ha det tills jag dör. Och hoppeligen är mina barn fiffigare än att dumpa det på loppis, utan jag hoppas att det går vidare i släkten som en fin gammal sak som ska bevaras, precis som det borde ha gjort i den släkt som den är ursprungligen gjord till.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar