Idag såg jag henne

Idag åkte vi iväg med laget till Seinäjoki för en stor jenkkifudisturnering.

Superkul!! Väckning klockan 2 (exotiskt enligt juniorerna), buss-start klockan 4.30, fem timmar lång bussresa, sju timmar späckfyllt av amerikansk fotboll och sen samma ruljans tillbaka....

Mitt i all denna härdell av supermachoga jenkkifudisynglingar fastnar mitt öga plötsligt på en ung dam i yttersta omklädningsrummet. Med en säker hand borstar hon sitt långa ljusa hår, ögonen snyggt målade med maskara. Hon är ca 13 år gammal och jättesöt.

Tio minuter senare ser jag henne ute på planen, iförd total jenkkifudismundering och i motståndarnas lag. Det går ett sus igenom pojkarna i mitt lag, för HON, hon är en killer!! Jag undrar försiktigt vad det handlar om, och minutrarna senare förstår jag vad dom menar.
Värre elände till tacklare har jag då sällan sett. Fröken är liten och späd och tacklar modigt och framfusigt lågtifrån även stora spelare....och hon får dem på fall. Alltid.
När hon dragit diverse skydd och hjälm på sej, finns inget kvar av kvinnligheten jag mötte i omklädningsrummet. Det finns bara kall taktik och het iver. Hon brinner helt tydligt för vad hon gör.

Och när hon är klar, och dom har vunnit över oss, så drar hon hjälmen av sej och slänger med det långa blonda håret.
Och jag blir så varm om hjärtat.
Dendär lilla blondinen, hon är den jag hade önskat att jag vågat vara för trettio år sen. Tackolov finns det flickor som hon som vågar idag!

Hon hör till vårt motståndarlag, men henne, henne kommer jag att heija på till det bittra slutet!!