lördag 28 februari 2009

Jeee!!

K kom hem igår....och idag vann sönerna brons i Snowbowl OCH R gjorde årets första touchdown. O spelade sina första matcher med D-juniorerna (trots att han bara är 10....dom andra än 13-15) och klarade sej strålande.

Jag är så glad!

lördag 21 februari 2009

Nu kryper saknaden in...

För två veckor sen åkte K på obestämd tid till Baltimore på jobb. Han kommer tillbaka när jobbet är klart.Antingen nästa vecka eller nästa månad... Det har vi vetat hela tiden.
Först gick det bra...som vanligt (vi är ju vana vid att han är borta tidvis).
Idag märkte jag att en tung ridå av saknad drog över mej. Jag är trött på att dra lasset hemma ensam. Både fysiskt och psykiskt. Jag oroar mej över hur pojkarna mår, O har några gånger uttryckt sin saknad, R är mera reserverad....som alltid. Men jag märker att R tar rollen som karl i huset på ett annat sätt nu när K är borta, han uppfattar sej själv helt klart som en man med ansvar. Gör honom säkert gott.....
Mest av allt oroar sej han nog för att pappa inte är hemma när han spelar säsongens första match nästa lördag.
Och jag, jag saknar honom med...
.. mitt största problem är nog det att jag hatar att sova ensam.......
K..jag hopppas du kan komma hem snart!

Puss Mams

tisdag 17 februari 2009

Storebror och jag




Storebror och jag. Det finns inga träningsbilder på oss två, för han vägrar att träna med mej. Det skulle nog göra bra för oss två att få smälla på varann lite alltid nu och då....På bilderna är han med en av sina bästa vänner, Spluide.

Vi är ett bra team när vi besöker skivbutiker dock.
Han har bra musiksmak. Min musiksmak och lite till.....
Vi älskar båda att gräva igenom skivbackarna i secondhand butiker, och kan glatt använda en hel dag till att flumma runt i stans skivbutiker. Igår var det en sådan dag.
Vi är på safari bland alla härliga skivor.
R hittar något som ser spännande ut, håller upp skivan och ser frågande ut. Näp vännen, den har vi (Whitesnake från 80-talet..)Han sätter nöjt skivan tillbaka i backen och kommer med säkerhet att plocka fram den så fort vi kommit hem. Han plockar på sej skivor jag är stolt att han väljer, han har bra musiksmak för att vara en trettonåring. I sista butiken hör jag plötsligt ett "Uijuijuijuij...." eka över hela butiken. Butiksägaren brister ut i gapskratt och blinkar till mej och säger "Han hittade nog nånting trevligt nu!". Jep...Guns'nroses Spagetti incindent...den enda i hans Gunsn'roses samling han saknade.
Som alltid köper jag några skivor till honom som jag tycker han borde känna till. Denhär gången blev det några Sweet-skivor. Han älskar dem...
För en stund sen kom han och kastade sej på vår säng medans jag röjde i garderoben....
"Mamma....dendär Wigwam-bam e sikabra! Och Poppa-Joe var rolig...(den skulle vi kunna sjunga på nån släktfest)"

Yep vännen.....jag är glad att du lyssnade!

På nån nivå kan vi fortfarande kommunicera med varandra utan att skrika....tackgodegud för det......

(foto Riku Flink)

söndag 15 februari 2009

Lillebror och jag




Världens goaste unge ena minuten, värdens största träskalle den andra. Suck....


Har varit på isen och vandrat med barnen och Paki idag. Vi hade jätteroligt. O skidade och vi hade det allmänt mysigt. På hemvägen gick R och Paki före, jag och O tog en längre väg. Han präpplade på hela tiden och vi hade det jättetrevligt. När vi kom hem var vi jättetrötta men glada över allt underbart solsken och frisk luft vi fått njuta av. Sen gjorde vi pizza tillsammans och efter det gick pojkarna ut.
En timme senare vänder det helt....ungen kommer in arg som ett bi. Fräser och spottar och härjar på i största allmänhet. Alla i hela världen är emot honom, och ingenting är bra. Stackars unge. Men fan vad irriterande han är när han är på detdär humöret. Till och med katten blir nervös på honom. Månne han också håller på att trampa in i förpubertala tider? Suck....och dubbelsuck.........

Vet inte hur jag ska orka med två pubertetsmonster samtidigt?

Tuuuur att jag på fredagarna får fara till salen och slå på dem, och de på mej.... ;D

(Bilderna är tagna från fredagens träningar, det är lillebror och jag. Foto Riku Flink)

torsdag 12 februari 2009

Det är kiva när du är hemma, mamma



Har åkt på årets första flunssa. Ligger hemma med feber och fruktansvärt ont i halsen. Helt urdäckad. Små glimtar av hopp dyker upp alltid efter en dubbeldos med Treo, Finnrexin och Toncils, då känner jag mej levande i ca en timme, bara för att sen igen åka på frossa och somna in under dubbla täcken med yllesockor på fötterna. Suck.

Lillebror ser dock en gyllene kant i denna snorighet. I morse vaknade pojkarna för sej själv, fixade frukost och gjorde i ordning sej för skolan, helt själv. Jag låg under mina täcken och frös. Då kommer O upp till mej, kryper ner i sängen och ligger riktigt nära sin huttrande mamma och säger "Det är så kiva när du är hemma, mamma!"
Oj vad det värmde :o))

Skitsamma att mamma är helt utanför denna värld, med undantag av de små medicinerade glimtarna då hon lyckas hasa sej ner för en kopp varm saft, att man får fixa sin middag själv för att mamma inte orkar,att mamma liksom inte finns just nu, så tycker han att det är roligt att mamma är hemma.....

Mammas pojke...bästa medicinen i hela världen!

måndag 9 februari 2009

Värme



Jag behöver värme och solsken. Nu!

Kroppen ropar efter solterapi. Så fort solen tittar fram en stund, ligger jag där med katten och lapar i oss värmen.

Åh vad jag saknar våren!

fredag 6 februari 2009

Jo han kom hem! (Tove undrade...)

Jo K har kommit tillbaka från Sydafrika förra veckan. Mycket dramatiskt. Inte det att han kom tillbaka, utan hur det gick till.
Planet hade lyft från Johannesburg och flygit i över en timme, middagen delades som bäst ut, när flygvärdinnorna plötsligt börjar springa fram och tillbaka, (flyger du mycket, vet du att flygvärdinnor ALDRIG springer...här ringer varningsklockorna för en van resenär), och samlar snabbt ihop all mat och dryck tillbaka på kärrorna och kuskar allt bak. Sen meddelar kapten att det tyvärr uppstått ett tekniskt fel och att planet måste återvända till Johannesburg. "Och om ni råkar se något konstigt rinna ut ur vingarna, så är det bara bränslet som vi måste släppa ut innan vi landar...."
K sade att det hade varit MYCKET otäckt.
Planet landade sen på ett flygfält överbemannat av blinkande brandbilar, men allt gick väl...tackolov.

Sen väntade dom, och väntade, och väntade. Följande dag fick jag ett meddelande av K att han var i Barcelona (denhär tiden skulle han ha varit hemma enligt ursrungliga planerna). På kvällen fick jag nästa meddelande, nu var han i London.....mitt svar blev "Okej........är det nån del av Europa du ännu tänker besöka, eller kommer du snart hem?".

Sent på kvällen kom han hem...då hade han flygit i 25 timmar.

I övermorgon ska han flyga till Baltimore.....det tar med god tur bara 16 timmar......

Och så undrar jag varför jag har så svårt att få honom övertalad till en semester resa LÅNGT BORT!?!

onsdag 4 februari 2009

Rs ring

R går i sjätte klass. Snart splittras hans klass, och endel av klasskamraterna börjar högstadiet i stora fina skolan i stan, och endel av klasskamraterna har valt att fortsätta till stora mysiga skolan i förorten. I början av året skaffade sej klassen klassringar, med ingraverade löften om en träff om precis tio år. R var jättestolt över ringen. Och jo, den var jättesnygg.

Han hade den i en vecka. Sen blev det lördag och dags för träningar. Hemma bad jag honom lämna alla smycken hemma (han är en pojke, han har två nominations armband och en klassring...jättetrendigt här hos oss på ön). Talar till döva öron. Han är tretton, han vet ju bättre än sin gamyl till morsa. Jepjep.

Efter träningarna tar deras pappa dem till simhallen.

När de kommer hem tar det ca 20 minuter och R GALLSKRIKER att hans ring är försvunnen!?!

WHAT THE FUCK!?! Du tog inte ringen bort före jefuträningarna......tog du inte heller bort den före simningen!?!?? FATTAR DU INTE ATT MAN TAR ALLA SMYCKEN BORT FÖRE SIMNINGEN FÖR DE TRILLAR ANNARS AV I VATTNET??????????????
Blänger argt och beskyllande på både son och far. Båda ser lika ledsna och skyldiga ut.

Ringer simhallen. Dom ber oss komma dit nästa vecka och gå igenom hittegodslådan. Det gör vi tre gånger följande veckan. Ingen lycka. När jag tillslut funderar på att beställa en ny klassring till olyckliga tonårsmonstret, har vi just varit för fjärde och sista gången till simhallens låda. Sitter i jenkkifudisträningarnas omklädningsrum när Kaarlos pappa kommer in. Han kommer rakt till oss och undrar om Robin kanske tappat en ring? VA!?!

Jo...i förra veckans träningar i bubblan, som förövrigt är en mycket mörk plats på 1000 kvadratmeter, hade han sett något på marken vid ett mål som han trott att var en upp och ned vänd kapsyl, en ölkork. När deras hund en stund senare trampat på "ölkorken" hade den stigit upp på sned och Kaarlos pappa såg att det var en sandig ring. Den var så smutsig så han tog den hem och tvättade den, och först hemma såg han att det stod "R" i den. Nu undrade han, var den kanske vår?

Att Rs ring hittades i sanden, i mörkret, i ett mål som vi inte ens använder, i en 1000 kvadratmeters bubbla, av en mänska som kände honom, var en sån en-på-miljonen händelse, att det var helt otroligt......och han lär inte ska glömma att ta den av sej före träningarna i fortsättningen.......