Senaste numret av tidningen Puupaatti damp ner i postlådan. Vår båt, eller närmare sagt ett detaljfoto av vår båt, var på pärmen. Jag blev jätteglad.
Och samtidigt lite vemodig.
Jag saknar sommaren så mycket, och jag saknar vår båt. Vår båt är lika med sommaren för oss. Men om man äger en gammal träbåt som vi, kan man inte bara sjösätta den när isarna släppt, utan man jobbar med den hela våren. Vår båt är en Riva Junior från -67 och den måste lackas och slipas för att däcket skall behålla sina fina lyster.
Men i vår händer detta inte hos oss för K är i Tel Aviv hela våren. Han åkte i Januari och kommer hem i April-Maj.
Så en jättefin bild på vår båt på en tidningspärm gör mej faktiskt dubbelt upp vemodig...för jo jag saknar vår båt, men jag saknar K ännu mera och dendär bilden påminner om att han är långt borta och länge för annars skulle vi just nu hela familjen vara på båtklubben och gnugga båt......
2 kommentarer:
meillä myös puuvene Annie..Telvan Merikukka..salonkivene...
Kesää odotellen..
Terveisn Krisse
Vad skönt att se en likasinnad! Som jag saknar min gamla träbåt!Men var sak har sin tid och med en 3-åring finns det inte tid att sätta en träbåt i sjön och renovera den gamla motorn varje vinter.
Ser dock fram emot en finsk sommar eftersom vi har en båt inkommande från hemlandet :)
Skicka en kommentar